Flyget spelar en viktig roll i det svenska transportsystemet. I ett stort och glesbefolkat land som Sverige behövs flyget för att koppla samman landsändar med varandra. Detta behov kännetecknas bland annat av att Sverige idag har 36 flygplatser med reguljär trafik. Särskilt viktigt är flyget för att tillgängligheten till Norrland, där det ofta inte är möjligt att resa till Stockholm över dagen utan att flyga. Utöver att koppla samman Norrlands befolkning med resten av landet är flyget särskilt viktigt för näringslivet i Norrland, inte minst då mycket av Sveriges naturtillgångar finns i de norra delarna av landet.

Samtidigt påverkar flyget miljön. Användning av fossilt flygbränsle släpper ut växthusgaser, däribland koldioxid, som bidrar till den globala uppvärmningen. Flygets miljöpåverkan har bland annat nyligen uppmärksammats i samband med förslaget på en flygskatt som motiveras av miljöskäl. Att flygtrafiken innebär en avvägning mellan tillgänglighet och miljö reflekteras även i Sveriges transportpolitiska mål.1

Inom flygbranschen pågår ett antal initiativ för att minska flygets miljöpåverkan, såväl på marken som i luften. För att reducera utsläppen från flyget mer än marginellt krävs dock att dagens flygbränsle byts ut mot fossilfria alternativ, i första hand biobränsle. Mot bakgrund av detta har flygbranschen i Sverige satt upp mål som innebär att det svenska inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030. För att nå dit måste användningen av biobränsle skalas upp under kommande år.2

Idag kostar bioflygbränsle ungefär 2-4 gånger så mycket som traditionellt flygbränsle. Det innebär ett stort hinder för att ställa om till ett hållbart flyg, bland annat på grund av ökade kostnader för att upprätthålla den tillgänglighet som flyget idag ger.

Mot denna bakgrund har Trafikverket gett Copenhagen Economics i uppdrag att undersöka om det är möjligt att uppnå ett mål om 100 procent bioflygbränsle vid regionala, icke-statliga flygplatser i Norrland utan att det blir för dyrt att upprätthålla tillgängligheten. I uppdraget ingår även att ta fram en handlingsplan för hur staten och flygplatser kan arbeta för att öka användningen av bioflygbränsle vid dessa flygplatser.

Författarnas analys bygger på en trestegsapproach där de (i) undersöker vilka hinder det finns på utbudssidan för att uppnå målet om 100 procent biobränsle, (ii) undersöker vilka hinder det finns på efterfrågesidan, och (iii) analyserar vad olika aktörer kan och bör göra för att brygga eventuella gap mellan utbudssidan och efterfrågesidan och på så sätt bana väg för en fossilfri flygsektor.

Deras analys visar att det är möjligt att på sikt uppnå ett mål om 100 procent biobränsle vid regionala, icke-statliga flygplatser i Norrland, men att det krävs tillskott från staten och insatser från flygplatserna själva för att detta ska bli verklighet. Mer specifikt visar analysen att den låga andelen biobränsle i flyg i dag beror på att hinder på både utbuds- och efterfrågesidan, samt att styrmedel för att överbrygga dessa hinder inte används in flygsektorn.

Martin Hvidt Thelle, Anna Möller, Carl von Utfall Danielsson, Nils Larsson
Copenhagen Economics åt Traffikverket 2018.

Läs rapporten på Copenhagens Economics hemsida här .

Taggad som:

Håll dig uppdaterad - läs vårt nyhetsbrev

Finansiering från
Energimyndigheten
Swedavia AB

Scandinavian Airlines

Projektkoordinator
Research Institutes of Sweden

Följ oss:

RISE Research Institutes of Sweden | © fossilfrittflyg2045.se | info@fossilfrittflyg2045.se 

Pin It on Pinterest

Share This